Ordning och reda - Johan Jakobsson
Idag delgav åklagaren folkpartiets förra partisekreterare Johan Jakobsson misstanke om brott - anstiftan till dataintrång. Det innebär att Johan är misstänkt för att ha talat om för någon att begå intrång i sossarnas intranät där folkpartiet bevisligen kunnat nå mycket känslig valstrategisk information. För mig är det knappast förvånande att Johan slutligen blir misstänkt, jag är övertygad om att han använt sig av informationen för att planera folkpartiets politiska utspel och att han hela tiden var väl medveten om vad Jodenius gjorde, om åklagaren kommer fram till något annat spelar för min del ingen roll. Att Jakobsson tvingats avgå är däremot bra för partiet, vi var många inom partiet som stod som frågetecken brevid och såg på när partiet i förra valet "gjorde upp med snällismen" i form av språktest, hårdare krav på elever och invandrare och ordning och reda. Hjärnan bakom det hela var Johan Jakobsson som senare uutnämnde sig själv till "sveriges bästa spindoctor".
På ett sätt så slog pendeln om och puttade bort Jakobsson från sin tron. Han som själv förespråkade hårdare straff, ordning och reda och högre sammhällsmoral föll för frestelsen att olagligt tillskansa sig sossarnas mest hemliga information och än värre dessutom använda sig av den i den realpolitiska debatten och fick därmed sitt straff. När skandalen uppdagades var jag i Innsbruck och följde det hela på DN.se. Det var sorgligt att se hur Johan Jakobsson refererade till Per Jodenius som "en enskild Lufare som är avstängd, utslängd och sparkad" och där han försäkrade att ingen annan haft tillgång till informationen. Johan Jakobsson ljög. Johan Jakobsson avgick dagen efter för att han haft tillgång till och använt informationen.
Vi får hoppas att spionskandalen till slut mynnar ut i något gott, att de socialliberala krafterna i partiet som Birgitta Ohlsson och Erik Ullenhag kan flytta fram sina positioner inom partiet. För som det ser ut nu så är "kravgänget" kraftigt skadeskjutna. Johan Jakobsson har tvingats lämna, grundlagsinkräktaren Johan Pehrsson har kört mot rött och är väl knappast aktuell som justitieminister längre (nån folkpartist är väl iof inte aktuell till den posten med tanke på det jag tidigare nämnt), Niki Westberg har också fått avgå som en följd av skandalen. Kvar finns Mauricio Rojas (som vill utvisa invandrare som begår grova brott automatiskt), Jan Björklund och ett antal riksdagsledamöter som Tobias Krantz. Vi får hoppas att dessainte för möjlighet att fortsätta föra partiet iväg från "snällismen".
Som avslutning kanske det också kan vara på sin plats med en definition av "snällismen". Det var den som gjorde att Bengt Westerberg efter valet 91 reste sig upp och gick ur soffan under SVTs direktsända valvaka när Ian Wachtmesiter från Ny Demokrati skulle sätta sig. Det var snällismen som gjorde att man under valrörelsen 94 inte talade om språktest och krav utan om behovet av höjt bistånd och solidaritet med dom svaga i Sverige. Folkpartiet gjorde 1994 sitt sämsta val någonsin räknat i röster men enligt min mening var det ett betydligt bättre val än "succevalet" 2002 för 94 stod man upp för det som liberaler verkligen ska göra: grundläggande rättigheter för ALLA medborgare och solidaritet med dom svaga i samhället. Vi får hoppas att partiet nu hittar tillbaka dit.
På ett sätt så slog pendeln om och puttade bort Jakobsson från sin tron. Han som själv förespråkade hårdare straff, ordning och reda och högre sammhällsmoral föll för frestelsen att olagligt tillskansa sig sossarnas mest hemliga information och än värre dessutom använda sig av den i den realpolitiska debatten och fick därmed sitt straff. När skandalen uppdagades var jag i Innsbruck och följde det hela på DN.se. Det var sorgligt att se hur Johan Jakobsson refererade till Per Jodenius som "en enskild Lufare som är avstängd, utslängd och sparkad" och där han försäkrade att ingen annan haft tillgång till informationen. Johan Jakobsson ljög. Johan Jakobsson avgick dagen efter för att han haft tillgång till och använt informationen.
Vi får hoppas att spionskandalen till slut mynnar ut i något gott, att de socialliberala krafterna i partiet som Birgitta Ohlsson och Erik Ullenhag kan flytta fram sina positioner inom partiet. För som det ser ut nu så är "kravgänget" kraftigt skadeskjutna. Johan Jakobsson har tvingats lämna, grundlagsinkräktaren Johan Pehrsson har kört mot rött och är väl knappast aktuell som justitieminister längre (nån folkpartist är väl iof inte aktuell till den posten med tanke på det jag tidigare nämnt), Niki Westberg har också fått avgå som en följd av skandalen. Kvar finns Mauricio Rojas (som vill utvisa invandrare som begår grova brott automatiskt), Jan Björklund och ett antal riksdagsledamöter som Tobias Krantz. Vi får hoppas att dessainte för möjlighet att fortsätta föra partiet iväg från "snällismen".
Som avslutning kanske det också kan vara på sin plats med en definition av "snällismen". Det var den som gjorde att Bengt Westerberg efter valet 91 reste sig upp och gick ur soffan under SVTs direktsända valvaka när Ian Wachtmesiter från Ny Demokrati skulle sätta sig. Det var snällismen som gjorde att man under valrörelsen 94 inte talade om språktest och krav utan om behovet av höjt bistånd och solidaritet med dom svaga i Sverige. Folkpartiet gjorde 1994 sitt sämsta val någonsin räknat i röster men enligt min mening var det ett betydligt bättre val än "succevalet" 2002 för 94 stod man upp för det som liberaler verkligen ska göra: grundläggande rättigheter för ALLA medborgare och solidaritet med dom svaga i samhället. Vi får hoppas att partiet nu hittar tillbaka dit.

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home