Vuxen?

Dom senaste dagarna har varit ganska omtumlande. Säger jag att jag lärt känna mig själv låter det som nån taskig klische tagen från närmsta amelia tidning men risken är nog nästan att det är så, att jag lärt känna mig själv. Förmodligen inte fullständigt men på - watch out, här kommer ännu en amelia klyscha - ett "emotionellt plan". Antar att det blir så när man är borta från framsidan en längre stund, man funderar på vad man har och vad man saknar. Saken blir ju inte bättre av att man runt omkring sig har folk som kommer med visheter och massa kloka saker. Så även om man har rest ner hit med ambitionen att chocka levern med några kubik süssradler och ljug-ragga hejvilt på österikiskor så slutar det ändå med att det bestående intrycket av vistelsen varit att man "lärt känna sig själv", som försvar kan iof nämnas att ölen på m-preis kostar 2 spänn styck så radler för 3 euro känns mindre motiverat och österikarna inte lyckas producera kjoltyg av svensk kvalité, men lik förbannat har jag "lärt känna mig själv". Kanske är det positivt, att man en natt när man normalt hemma på framsidan studsar mellan husen på andra långgatan sjungandes på nån dexy´s midnight runners sång istället sitter på en trappa och funderar över kärleken och vad den innebär. Kanske är det nån form av vuxenhet som börjar komma sig smygande inpå en - hemska tanke! Samtidigt kanske jag vill vara lite mer vuxen om det innebär att jag får hålla HENNE i handen..

För att lugna er därhemma så kan jag ändå säga att ja, det har druckits för mycket alkohol, det har missats föreläsningar på grund av bakfylla, det har spelats bortamatcher, det har ätits frukost klockan fem på dagen och det har bråkats med katiga tyskar så det finns nog hopp för Knutan fortfarande.